Frågor och svar om skyddsrum
1. Vad är befolkningsskydd?
Avsikten med befolkningsskyddet är att skydda civilbefolkningen under stora olyckor, radioaktivt nedfall, krigssituationer eller andra exceptionella störningar.
Befolkningsskyddet innebär att man bygger skyddsrum och vägleder hemmen inför störningssituationer och exceptionella situationer.
Befolkningsskyddet styrs av ett internationellt regelverk som omfattas av Genèvekonventionen.
2. Vad är ett skyddsrum?
Ett skyddsrum ska i första hand skydda befolkningen under ett väpnat angrepp men skyddsrummet kan även användas i andra farosituationer. Under normala förhållanden används skyddsrummet vanligtvis för hobbyverksamhet eller som förråd.
Skyddsrummet är ett särskilt utrymme i en byggnad eller en separat, närbelägen byggnad, vars syfte är att ge skydd åt befolkningen där den normalt rör sig, arbetar eller bor.
Skyddsrummet skyddar mot spräng- och splitterverkningar, byggnader som kollapsar, tryckvågor, bränder och till viss del mot kemiska stridsmedel och joniserande strålning. För att skydd mot joniserande strålning och giftiga ämnen krävs att skyddsrummets specialfilter och luftsluss är i användning.
3. När används ett skyddsrum?
Myndigheterna meddelar när situationen kräver att skyddsrummen ska ställas i ordning. Skyddsrummet ska kunna tas i användning inom 72 timmar efter påbudet. Därefter meddelar myndigheterna när skyddsrum ska uppsökas.
Det är viktigt att alltid lyssna på myndigheternas instruktioner. Det är inte alltid det mest lämpliga att söka sig till ett skyddsrum. Man kan skydda sig på andra sätt.
4. Varför ska man inte nödvändigtvis ta skydd i skyddsrum vid överraskande olyckssituationer, så som vid risk för gas och en kärnkraftsolycka?
Under normala förhållanden skyddar inte skyddsrummet mot eventuella giftiga gaser, rök eller radioaktiva ämnen, eftersom skyddsrummet då har samma ventilation som den övriga byggnaden. Då finns det risk för att den giftiga gasen utifrån, eller andra giftiga ämnen, sprids med ventilationen in till skyddsrummet.
För att ett skyddsrum ska skydda mot giftiga ämnen, måste det förberedas med slussrum och ventilation, samt förses med ett specialfilter med partikel- och gasfilter.
Myndigheterna varnar allmänheten för gas eller andra farliga ämnen med ett varningsmeddelande eller den allmänna farosignalen. I ett sådant fall ska man omedelbart ta skydd inomhus, stänga dörrar och fönster samt stänga av ventilationen.
Farliga gaser är ofta är tyngre än luft och sjunker neråt, varvid de kan samlas på de lägre våningarna. Därför är det bra att hålla sig på de övre våningarna. De gaser som är lättare än luft sprids lätt med luftflödet och utgör inte nödvändigtvis någon fara för människor.
Vid en kärnkraftsolycka ska man ta skydd inomhus, stänga fönster, dörrar och ventilation. Eventuella jodtabletter ska endast tas på uppmaning av myndigheterna. Det här är tillräckliga åtgärder i alla områden som inte ligger närmare än 20–30 kilometer från kraftverket.
Lyssna alltid på myndigheternas information via radio.
5. Vem kan man använda skyddsrummet?
Gemensamma skyddsrum är skyddsrum som är reserverade för personer i husbolag eller företag, ämbetsverk och anstalter. De som bor i höghus tar skydd i fastighetens eget skyddsrum eller i ett gemensamt skyddsrum som husbolaget har tillgång till. Även många arbetsplatser, så som sjukhus och skolor, har egna skyddsrum.
Allmänna skyddsrum är avsedda för allmän användning, dvs. för förbipasserande, men möjligen även för sådana som inte kan ta skydd hemma eller på arbetsplatsen. Många områden har inga allmänna skyddsrum eller så räcker de inte till för alla. Då ansvarar invånarna själva för att ta skydd i tillfälliga skydd, vilket i praktiken betyder inomhus i sitt eget hem. I många situationer är skydd i ett skyddsrum inte den första åtgärden, utan i första hand flyttas befolkningen till ett säkrare område.
Myndigheterna informerar närmare om de allmänna skyddsrummens placering och utmärkning i händelse av att skyddsrummen ska iordningställas.
6. Hur många skyddsrumsplatser finns det i Mariehamn?
För närvarande finns det cirka 15 000 skyddsrumsplatser i Mariehamn.
De flesta skyddsrummen är privata skydd av armerad betong i bostads- och affärsfastigheter. Det finns även gemensamma skyddsrum som används av flera fastigheter.
7. Varför har inte alla byggnader ett skyddsrum?
Byggnadens storlek, användningsändamål och antalet personer avgör skyldigheten att bygga ett skyddsrum. Alla fastigheter måste inte ha ett skyddsrum.
De flesta höghus som är byggda efter slutet av 1950-talet har ett skyddsrum.
Alla nya byggnader på minst 1 200 kvadratmeter måste ha ett skyddsrum.
Industri-, produktions- och lagerbyggnader och samlingslokaler som är minst 1 500 kvadratmeter måste också ha ett skyddsrum.
Det är byggnadens ägare som ansvarar för att bygga skyddsrummet.
På landsbygden och i småhusområden finns det i allmänhet inga skyddsrum. Då måste invånarna skydda sig i tillfälliga skydd. Om myndigheterna ger påbud om att skyddsrummen ska ställas i ordning, ger man i allmänhet samtidigt instruktioner för hur man bygger tillfälliga skydd.
8. Hur vet jag om det finns ett skyddsrum i mitt hus?
Skyddsrummet markeras med befolkningsskyddets internationella symbol, som är en blå triangel på en orange bakgrund. Vid behov ska det också finnas skyltar med pilar som visar byggnadens användare vägen till skyddsrummet. Under normala förhållanden kan pilarna förvaras i skyddsrummet och sättas upp när skyddsrummet ska användas.
Fastighetens räddningsplan ska ha information om var byggnadens skyddsrum ligger eller vilket gemensamt skyddsrum personerna i byggnaden ska använda.
Den här informationen får man också från bygglovshandlingarna, byggnadsinspektionen eller av Räddningsverket.
På landsbygden och i småhusområden finns det i allmänhet inga skyddsrum.
9. Det finns inget skyddsrum nära mig, vart ska jag gå?
Många områden har inga allmänna skyddsrum eller så räcker de inte till för alla. Då ansvarar invånarna själva för att ta skydd i tillfälliga skydd, vilket i praktiken betyder inomhus i sitt eget hem. Vid till exempel en strålningsolycka räcker det inledningsvis med att man tar skydd inomhus och stänger fönster, dörrar och ventilation.
Inte ens i allvarliga situationer är skyddsrum den första åtgärden, utan i första hand flyttas befolkningen till ett säkrare område.
Lyssna på myndigheternas information via radio.
10. Vem är ansvarig för skyddsrummet i mitt hus?
Byggnadens ägare och innehavare ansvarar för byggnadens skyddsrum. På landsbygden och i småhusområden finns det i allmänhet inga skyddsrum, utan invånarna ansvarar själva för skyddsåtgärderna.
Skyddsrummets ägare ansvarar för skyddsrummets underhåll och service. Varje skyddsrum ska helst ha en egen skötare.
Skyddsrummet skötare ska gärna vara en person i den aktuella byggnaden, så att hen finns på plats om skyddsrummet ska användas. Fastighetsservicen kan bistå skyddsrummets skötare, men servicepersonalen kan inte vara till hjälp i en situation då skyddsrummet ska användas.
11. Vilka anordningar och vilken utrustning måste det finnas i ett skyddsrum?
Behovet av utrustning i skyddsrummet beror på vilket år det är byggt. Väl fungerande ventilation är bland det viktigaste för att man ska kunna vistas i ett slutet skyddsrum. Därtill ska det finnas reservvattendunkar, torrtoalett, luftsluss, förbandsmateriel, bruksanvisningar för skyddsrummets utrustning, skyltning samt de verktyg och personlig utrustning som ingår i skyddsrummets kontrollista.
12. Skyddsrummet i mitt hus fungerar som ett cykelförråd. Är det tillåtet?
Ja.
Under normala förhållanden ska skyddsrummet användas så att dess konstruktioner inte skadas och så att det i övrigt hålls i skick. Det ska gå att ställa i ordning skyddsrummet inom 72 timmar efter påbud från myndigheterna.
13. Hur ställer man i ordning ett skyddsrum?
När myndigheterna meddelar att skyddsrummet ska tas i användning ska fastighetens boende eller övriga användare tömma skyddsrummet och ställa det i ordning, under handledning av skyddsrummets skötare.
Skyddsrummet, dess anordningar och utrustning ska hållas i ett sådant skick att de kan tas i användning inom 72 timmar.
Alla öppningar till skyddsrummet stängs, inklusive de som under normala tider används som ventilationsöppningar. Skyddsrummets ventilationssystem startas och samtidigt kontrollerar man att friskluftsröret ligger ovanför markytan och att det kommer luft in i ventilationssystemet. Dessutom ställer man i ordning luftsluss och torrtoaletter, fyller vattentankarna samt informerar dem som kommer in skyddsrummet vilka personliga förnödenheter de ska ta med sig.
15. Vad ska man själv ta med sig till skyddsrummet?
Var och en ska ta med sig egna livsmedel för 2–3 dagar, drycker, personliga läkemedel och hygienartiklar, sängkläder (t.ex. sovsäck och underlag), ficklampa, batterier och dessutom något att fördriva tiden med (böcker, spel, papper, pennor) och vid behov öronproppar.
Man får inte ta med sig alkohol, droger, vapen, värmealstrande apparater (gasspis, stormlykta osv.) eller produkter som luktar illa. Rökning är förbjuden i skyddsrummet.
16. Får man ta med sig husdjur till skyddsrummet?
Man får inte ha djur i skyddsrummet, inte ens i undantagsfall. Om människor uppmanas ta skydd i skyddsrummen kan husdjuren ta skydd i bostaden.
17. Hur många personer får plats i ett skyddsrum?
Varje skyddsrum är dimensionerat för ett visst antal personer utgående från rummets yta och luftvolym.
Byggnadsbestämmelserna för byggnaden anger dimensioneringen för skyddsrummet. Den maximala mängden personer i skyddsrummet anges i allmänhet nära skyddsrummets ventilationssystem.
18. Hur länge kan man vara i ett skyddsrum?
Skyddsrummen är planerade så att man kan vistas i dem i flera dagar vid behov. Enligt lag ska det finna olika anordningar och förnödenheter i ett skyddsrum som bland annat säkerställer ventilationen om det skulle förekomma giftig gas eller radioaktiva ämnen utomhus.
Typen av fara bestämmer hur länge man måste skydda sig. I dagens läge anses cirka tre dygn vara den maximala tiden man behöver skydda sig. Vid en krigsliknande situation skulle skyddsrummen till exempel användas för övernattning och som kortvarigt skydd. I en sådan situation ger myndigheterna anvisningar för hur man ska skydda sig.
