Namn på gator, vägar och områden
Namnskicket är en del av vårt kulturarv. Många gatunamn i innerstaden har sitt ursprung i den första stadsplanen från år 1859, uppgjord av länsarkitekt G.T. Chiewitz.
Bakgrunden bakom namn på gator, vägar och områden i innerstadens stadsdelar och i de södra och norra stadsdelarna är gamla lokala geografiska namn som fastighetsnamn, torpnamn och platsnamn, namn kring ett tema eller en person eller verksamhet som verkat i området.
Namnet och namnplaneringen är delar av stadsplanen. I stadsplanen namnges gator, parker, torg och andra allmänna områden. Namnet kan endast ändras genom en ändring av stadsplanen.
Namngivningsprocessen i samband med en stadsplanering/stadsplaneändring påbörjas när kultur- och fritidsnämnden tar fram namnförslag. När stadsplanen godkänns och antas i stadsmiljönämnden, stadsstyrelsen eller stadsfullmäktige godkänns namnen slutgiltigt.
Ortnamn
Ortnamnen bildar ett nät som täcker vår fysiska omgivning, även i flera lager ovanpå varandra. De namn som fångar in de stora områdena bildar ett stormaskigt nät, och ju mindre områden det handlar om desto finmaskigare blir nätet av namn. De här näten utgör koordinatsystem och koder med vilkas hjälp vi organiserar vår värld, kommunicerar med varandra och hittar fram till önskat ställe.
Gatunamn
Gatunamnen utgör grunden för adressystemet som underhålls av samhällstekniska avdelningen. Adresskartan för Mariehamn finns tillgänglig på mätningsavdelningen, och du kan också få en kopia mot ersättning.