Tänk på vad du spolar ned

En del mikroplaster går att se med blotta ögat, andra är så små som en miljondels millimeter, en nano­meter. Vanligast är de i skrubbkrämer, men förekommer också i duschgelé och tandkrämer.

Plast har väldigt lång nedbrytningstid; det kan ta hundratals år för en bit plast att helt försvinna i naturen. Mycket av den plast som tillverkats finns alltså fortfarande kvar i vår miljö i en eller annan form.

Mikroplaster

Mikroplastskräpet i den marina miljön kommer från en mängd olika utsläppskällor. En stor källa är kroppsvårdsprodukter. Där har mikroplasterna i flera fall inte någon egentlig funktion utan fungerar som utfyllnad, exempelvis i tvålar. I andra fall, så som skrubbkrämer, har de en viss funktion men kunde enkelt bytas ut mot andra miljövänliga material.

När vi tvättar oss eller sköljer av peelingkräm spolas plasten ner i  avloppet. Enligt en ny rapport hamnar cirka 130 ton mikroplast i  avloppen i länderna runt Östersjön. En del tas om hand av reningsverk men mellan 10 och 30 procent fortsätter ut i naturen. Det innebär att Östersjön varje år tar emot uppemot 40 ton mikroplaster från kroppsvårdsprodukter.

Störst är problemet med de minsta partiklarna. De smiter enklast igenom reningsverken och uppfattas som föda av de minsta djuren som plankton och bottenlevande musslor. När de äts av större djur som exempelvis fåglar vandrar plasten upp i näringskedjan.

Vad kan du göra?

Om du hittar något av de här orden på kosmetikaförpackningen innehåller produkten mikroplaster. Köp den inte!

• Microspheres
• micro-beads
• balls
• beads
• spherulites
• spherules
• polymer spheres
• microcrystals
• granules

Läs mer om mikroplaster:

• Mikroplaster i hygienartiklar Källa: Stockholms universitets Östersjöcentrum
• Den osynliga plasten Källa: Finlands natur

Färg- och lackrester, lösningsmedel såsom aceton, lacknafta, penseltvätt, thinner och liknande och andra kemikalier, kan varken reningsverk eller naturen klara av att ta hand om. Kemikalierna dödar mikroorganismerna i reningsprocessen, vilket försvårar och fördyrar reningen. Lämna dem som farligt avfall.

Målarfärger innehåller många miljöskadliga ämnen. Det gäller även vattenbaserade färger där konserveringsmedel alltid ingår. Dessa är oftast giftiga och kan skada processerna i reningsverket och påverka djurlivet i havet. I handeln finns miljömärkt färg att välja på. Ofta används EU:s miljömärke EU Ecolable (EU-blomman). Miljömärkta produkter innehåller så lite miljöstörande ämnen som möjligt.

Konstnärsfärger i gula, röda och orange nyanser kan innehålla den giftiga tungmetallen kadmium. Det gäller alla typer av konstnärsfärger. Välj istället kadmiumgula eller kadmiumröda färger där det står "hue", "sub", eller "imit" efter kulörnamnet. Då innehåller de inte kadmium.

Hårfärger innehåller också många kemikalier. Exempelvis färgämnet parafenylen­diamin (PPD) är allergiframkallande och mycket giftigt för vattenlevande organismer. Kemikalierna är ofta i låga koncentrationer men sammantaget blir det stora mängder som hamnar i avloppet när man färgar eller tvättar ur färgat hår. Så skölj inte ned överbliven färg i avloppet, utan torka med papper och släng i soporna. Det finns även miljömärkta färger som är snällare både mot dig och miljön.

Det kommunala ledningsnätet eller avloppsreningsverket är inte anpassat för matavfall i avloppsvattnet. Matavfall också avfall och ska inte ut i avloppet.

Matrester i avloppet orsakar stopp i ledningar och stör reningsprocesserna i verket. Matavfallet ska sorteras ut från övrigt avfall och föras till kompostering.

Det är också av nämnda anledning inte tillåtet att installera avfallskvarnar kopplade till det kommunala avloppssystemet.

Läs mer om matavfall:

• Släng inte maten - tips på hur man minskar sitt matavfall Källa: Konsumentföreningen Stockholm
• Komposthandboken - handfasta råd om trädgårds- och matkompostering pdf (851kB) Källa: Vafab miljö AB

Många människor slänger allt möjligt i toaletten, till exempel tops, cigaretter, tamponger, snus och skräp. Spola bara ner kiss, bajs och toalettpapper i toaletten. Ingenting annat. Om du slänger skräp i toaletten kan du orsaka stopp i ditt avlopp eller i ledningssystemet vilket kan bli kostsamt att åtgärda.

Om du skaffar en papperskorg i badrummet och slänger skräpet där istället för att spola ner det i toaletten, då får vi ett renare vatten. Har du soptunnan nära till hands är det lättare för dig att göra dig av med skräpet på rätt sätt. Ofta kanske det bara handlar om att bryta en vana.

Vad får absolut inte spolas ner?

• Dambindor, trosskydd, tamponger, kondomer, bomullstussar, tops, plåster, kattsand, trasor, strumpbyxor, fimpar, snus eller andra fasta föremål.
• Hushållspapper, näsdukar, servetter, tvättlappar och liknande.
  Dessa är tillverkade för att kunna suga upp vatten. När de spolas ner i toaletten löses det inte upp, utan suger åt sig vattnet och sväller. Därför blir t.ex. hushållspapper i stället till proppar i ledningarna.
• Färg- och lackrester, lösningsmedel och andra kemikalier.
  Exempel på lösningsmedel är aceton, lacknafta, penseltvätt, thinner etc.) och andra kemikalier. Varken reningsverket eller naturen klarar av att ta hand om dessa. Kemikalierna dödar mikroorganismerna i reningsprocessen, vilket försvårar och fördyrar reningen. Lämna dem som farligt avfall till Mise.
• Läkemedel
  De skadar mikroorganismerna i reningsverken och har negativa effekter på hälsa och miljö. Vissa läkemedel går inte att rena bort utan de hamnar i naturliga vatten och skadar fisk och andra vattenlevande organismer allvarligt. Lämna överblivna läkemedel till Central-apoteket eller Nya Apoteket!
• Matolja, fett och andra oljor
  Matolja och fett stelnar i rören och orsakar lätt stopp. Torka ur stekpannan med hushållspapper istället och släng det i soporna, eller häll tillbaka oljan i flaskan och lämna den till Mises återvinningscentral. Restauranger och storkök ska ha speciella fettavskiljare för att minska problemet med fettavlagringar i avloppssystemet. Rester av andra oljor, t.ex. motorolja innehåller dessutom en mängd giftiga kemikalier, så lämna dem alltid som farligt avfall.
• Damm
  Damm suger åt sig miljöfarliga ämnen från textilier, elektronikprodukter och byggmaterial med mera. Dammsug därför alltid innan du våttorkar golvet. Det är bättre att miljöfarliga ämnen hamnar i soporna än i avloppet.

Kom ihåg att din toalett är ingen soptunna!

Ju renare vi blir, desto smutsigare blir miljön. Dosera enligt lägsta dosering, vare sig du tvättar kläder, golv eller kör diskmaskinen.

Använd alltid miljömärkta rengöringsmedel och undvik sköljmedel i tvättmaskinen. Håll utkik efter Bra miljöval, Svanen och EU-Ecolabel (tidigare EU-blomman). Tvätten blir fortfarande ren och du släpper ut mindre kemikalier i vattnet.

Dammsug alltid innan du våttorkar golvet. Dammet suger åt sig miljöfarliga ämnen från textilier, elektronikprodukter och byggmaterial med mera. Det är bättre att det hamnar i soporna än i avloppet.

Många sidor på internet tipsar om ekovänliga städtips, som användning av kaffesump, bakpulver, majsmjöl, vitvinsvinäger m.m. Naturskyddsföreningen har till exempel sammanställt en lista med tips på hur man kan städa med ättika, citron och såpa. Det blir lika rent, men är snällare mot avloppet och miljön!

Läs mer på sidan Guide - Städa utan giftiga kemikalier Källa: Naturskyddsföreningen.

Miljögifter är de gifter som klassas som farliga för hälsan och miljön. Miljögifter finns i flera varor och kemikalier som vi människor köper hem varje dag.

Miljögifter är kemikalier som EU klassar som särskilt farliga för miljö och hälsa. De är långlivade i miljön, kan lagras i kroppen och är giftiga. De kan orsaka cancer, skada arvsmassan eller fortplantningsförmågan och påverka hormonsystemet.

Var finns miljögifter?

Miljögifterna finns i varor du köper hem och använder varje dag. Vi människor utsätts för flest miljögifter inomhus eftersom gifterna läcker ut till luften och samlas i dammet. En del miljögifter vädras ut. Andra hamnar i avloppet när vi sköljer ur dammtrasor och spolar ner skurvatten eller borstar tänderna, duschar och tvättar kläder.

Eftersom avloppsverket inte kan bryta ner alla miljögifter finns risken att de antingen passerar verket och hamnar i havet eller i avloppsverkets slam som ska återanvändas.

Vilka är de viktigaste miljögifterna att få bort?

• Oktyl och nonylfenol. Alkylfenol/alkylfenoletoxylat (AP/APE).
  Finns bland annat i textilier.
• Triclosan, en bakteriedödande kemikalie.
  Det finns i tandkräm, deodoranter och sportkläder.
• Silver, en bakteriedödande kemikalie.
  Silver finns i kläder, klädimpregnering, skor, kylskåp, samt disk- och tvättmaskiner.
• Bromerade flamskyddsmedel.
  Finns i elektronik, möbler, textilier och byggnadsmaterial/skumplast.
• Ftalater (DEHP, DBP, BBP, DINP, DNOP och DIDP).
  Används som mjukgörare i PVC-plast i byggmaterial, elektriska kablar, förpackningar, leksaker med mera. De används även i färg, gummiprodukter, lim och textilier.
• Polyfluorerande kemikalier (PFOS, PFOA).

Finns i arbetskläder, sportkläder, skor, impregneringsmedel, golvpolish och släckskum.

Vad kan man göra för att undvika miljögifter?

Genom att välja bort varor som innehåller miljögifter får du inte bara en bättre miljö hemma. Det bidrar till ett levande hav, som vi kan bada och fiska i. På köpet hålls avloppsreningsverkens slam rent så att näringsämnen i slammet kan återanvändas.

• Håll koll på kläderna. Textilier är den grupp av varor som innehåller flest miljögifter, bl.a. oktyl, nonylfenol och polyfluorerande kemikalier. Även om många miljögifter är förbjudna inom EU är risken stor att de ändå finns i till exempel importerade kläder och handdukar. Att minska klädinköpen, handla second hand är bra tips liksom att titta efter miljömärkta textilier. Fråga i affären efter allväderskläder och skor som inte innehåller högfluorerade föreningar. Köp impregneringsmedel och spray som är fluorfri. Köp inte kläder som innehåller bakteriedödande ämnen, som till exempel silver. Köp heller inte en tvättmaskin som innehåller silver.
• Se upp med elektroniken. All elektronik kan innehålla miljöfarliga kemikalier, som bromerade flamskyddsmedel. Genom att handla miljömärkt elektronik och lämna allt elektronikavfall till återvinning kommer man en bra bit på väg. Det är också bra att dammsuga ofta eftersom bromerade flamskyddsmedel binds till dammet. Det minskar påverkan av bromerade flamskyddsmedel, ftalater och högfluorerade föreningar via inandningsluften, och mängden miljögifter som spolas ut med skurvattnet.
• Handla miljömärkta smink och hygienprodukter. Titta efter Bra Miljöval, Svanen och EU-blomman. Köp inte tandkräm eller deodorant som innehåller triclosan. Triclosan används som bland annat konserveringsämne. Det är klassat som "mycket miljöfarligt" av EU. Ämnet sköljs av oss när vi duschar eller tvättar oss och hamnar till slut i sjöar, vattendrag och hav, där det drabbar växter och djur.
• Rätta städrutiner. Damm suger åt sig miljöfarliga ämnen från textilier, elektronikprodukter och byggmaterial med mera, därför är det bra att alltid dammsuga innan du våttorkar golvet.

Läs om fler tips på sidan Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Källa: Broschyr från Svenskt Vatten.