Tips för miljövänner

Julen är en konsumtionsstinn tid på året och julmaten har en lång tradition bakåt med många klassiska julrätter, som kanske just därför ibland inhandlas och tillagas utan närmare eftertanke. Men vad går att göra för att fira jul på ett mer hållbart sätt i matväg? Här kommer några tips.

• Skruva upp ambitionen för fler rätter från växtriket! Om de gröna rätterna får fokus och placeras i början av julbordet på större serveringsfat och rätterna med kött och fisk finns mer i slutet av bordet på mindre fat som fylls på vartefter när de börjar ta slut, så kommer gästerna med stor sannolikhet äta sig mätta på större delen grönt. Välj med fördel ekologiskt och rotsaker som även är lätt att hitta som närproducerat.
• En griljerad och ugnsbakad rotselleri eller kålrot kan bli en minst lika god ”julskinka” och förvällda auberginestrimlor i lag blir läskigt lik sillen. Det finns många recept att inspireras av på nätet.
• Är du inte villig att skippa fisken helt finns några aspekter att ta beaktande: Välj alltid miljömärkt fisk. Sill är oftast ett bra val. Lutfisk gjord på sej eller torsk är att föredra (framför lutfisk på långa, som är mer utsatt). Miljömärkt lax kan vara dyr, men skillnaderna i miljöpåverkan är stora! Var uppmärksam på att fet fisk kan innehålla höga halter miljögifter, håll koll på rekommendationerna från Livsmedelsverket.
• Ålen är akut hotad på grund av överfiske och olika vandringshinder och ska helt undvikas! Rökt makrill är, precis som ålen, en fet och smakrik fisk och funkar ypperligt som ett substitut.
• Tänk kvalitet istället för kvantitet. För många sorter på julbordet kan lätt bidra till mer matsvinn. Fundera en stund på vad ert sällskap verkligen gillar och kommer äta upp och gallra bort sådant som ”bara ska finnas” men åtgången är tveksam.
• Mycket sött brukar också slinka ner under juletider. Välj miljömärkt och etisk choklad och undvik produkter som innehåller miljöboven palmolja. Många pepparkakstillverkare har på senare tid börjat exkludera denna onödiga tillsats och märker ut det tydligare på förpackningen.

Om det fortfarande känns lite oklart kan du få enkel och konkret hjälp i dina val av mat vad gäller vego, kött och fisk i appen WWF Matguiden.

Med önskan om en god miljövänligare jul!

Varje år när kylan slår till brukar medborgare kontakta oss om att de har grannar som låter bilen stå på tomgång mycket lång tid. Ibland drar avgaserna in i deras hus, buller och ljuskäglor stör också. Därför vill vi påminna om reglerna för tomgångskörning i kommunen: "Max en minut, tänk på miljön", står det på skyltarna vid stadsgränsen.

Tomgångskörning påverkar människors hälsa negativt. Avgaser från bensin och diesel innehåller cancerogena ämnen och kan ge upphov till allergier och luftrörsproblem. Avgaserna innehåller också försurande och övergödande ämnen och bidrar till växthuseffekten. Biltrafiken står för stora utsläpp av koldioxid som påverkar klimatet, naturen och människorna.

Vad kan vi alla göra för att förbättra vår miljö och vårt klimat!? Jo, börja med att stänga av bilen!

Använd motorvärmare

Speciellt hälso- och miljöfarliga är avgaserna när motorn är kall och det sker en ofullständig förbränning.

•     När motorn är kall fungerar inte katalysatorn. Alla avgaser går orenade rakt ut i luften du själv andas.
•     Vid en längre tids tomgångskörning uppstår problem inte bara med luften utan även buller och att strålkastare kanske lyser in hos grannen.
•     Avgaserna innehåller cancerogena ämnen och kan ge upphov till allergier och luftrörsproblem.
•     Avgaserna tränger in genom ventilationen och dras in i bostäder, skolor etc.

Under den kalla delen av året kan du med fördel använda motorvärmare. En uppvärmd motor drar mindre bränsle, minskar slitaget på motorn, ger lägre utsläpp och en gladare granne.

Du kan enkelt bidra till att minska utsläppen genom att inte köra på tomgång. Du får samtidigt mer pengar kvar i plånboken!

Hur hamnar läkemedel i naturen? Om läkemedel kastas i soporna eller spolas ned i toaletten kan de så småningom hamna i naturen. Men även läkemedel som används kommer ut i våra avlopp eftersom läkemedel lämnar kroppen via urinen och avföringen. Läkemedelsresterna kan nå vattendrag och grundvatten trots passage genom avloppsreningsverken. Eftersom läkemedel ofta är anpassade för att stå emot biologisk nedbrytning kan de finnas kvar i naturen under lång tid.

Varför tar inte reningsverken hand om läkemedlen?

Läkemedel är en speciell grupp av kemiska ämnen och resterna är kemiskt oföränderliga. Våra reningsverk är inte byggda för att ta emot läkemedel och därmed passerar de reningsverket och sprids vidare till havet, vilket på sikt kan påverka djur och växter. Vissa läkemedel fastnar i avloppsslammet och det är inte heller bra eftersom det ibland används som jordförbättringsmedel.

Kan läkemedel skada miljön?

Antibiotika kan till exempel påverka miljön genom att öka förekomsten av resistenta (motståndskraftiga) bakterier. Detta kan leda till att vi får allt svårare att bota infektioner. Det är också känt att hormonstörande ämnen från läkemedel, till exempel östrogen i p-piller, kan göra hanfiskar och hangrodor tvåkönade så att deras fortplantningsförmåga minskar.

Från miljösynpunkt pekar tillgängliga data entydigt på att diklofenak utgör högst miljörisk jämfört med naproxen, ibuprofen, ketoprofen, etoricoxib och paracetamol. På grund av risk för ekotoxiska halter i vatten har diklofenak övervakats inom ramen för EU:s vattenlagstiftning.

Vad är diklofenak?

Diklofenak lindrar smärta, dämpar inflammation och sänker feber. Diklofenak används vid reumatiska sjukdomar. Läkemedlet kan också användas för att lindra tillfällig smärta, till exempel mensvärk, tandvärk och migrän. Diklofenak kan också användas vid feber i samband med infektion, till exempel förkylning. I form av gel, sprej eller plåster kan diklofenak användas för att lindra smärtor i muskler eller leder i samband med till exempel en sportskada eller artros i knän. En av de vanligaste gelen är Voltaren. I Danmark säljs inte diklofenak receptfritt sedan 2012. I Sverige har Läkemedelsverket beslutat att tabletter och kapslar med diklofenak ska receptbeläggas från den 1 juni 2020.

Vad har staden gjort?

Vi har analyserat läkemedelsrester i utgående vatten i Lotsbroverket. Av totalt 24 analyserade läkemedel hittades rester av 20 i utgående vatten från Lotsbroverket.

11 av analyserade läkemedel återfanns med högre koncentration jämfört med liknande studier i svenska reningsverk. Ett av de läkemedel som hade högst koncentration var diklofenak (1500 ng/l) vilket som har nämnts innehar en stor miljörisk, speciellt i vattenmiljön.

Räknat på årsbasis, för dessa 20 läkemedel och på ett flöde 2,5 miljoner m3, ger det 22 kg läkemedelsrester.

Så kan du bidra!

Här är några saker du själv kan göra för att minska miljöriskerna:

Köp och hämta inte ut mer läkemedel än vad som behövs för din behandling eller att ha i beredskap för en behandling. Följ behandlingsrekommendationen.  Lämna in alla överblivna läkemedel på apoteket, där de tas om hand på ett sådant sätt att de inte skadar miljön.  Läkemedelsinnehållande plåster och vaginalinlägg med östrogen – både använda och oanvända – är särskilt viktiga att inte hantera fel. Detsamma gäller vissa förbrukade flergångsinhalatorer med avse­värd mängd läkemedel kvar efter användningen. Ett säkert omhändertagande är därför att lämna in alla dessa på apotek. Tänk också på att helt tomma läkemedelsförpackningar går att åter­vinna precis som de flesta andra förpackningar. Lämna dem därför i kommunens förpackningsinsamling om inte annat rekommenderas i bipacksedeln som följer med läkemedlet.

När mörka höstkvällar börjar bli vardag och kylan sakta men säkert börjar smyga sig in, vad passar bättre än några snabba smarta tips för att minska på din energiförbrukning. Detta är inte bara bra för plånboken det är även bra för miljön.

Följ upp energianvändningen

Det är klokt att skapa en rutin för att följa upp hur mycket el och värme som används. På så sätt kan man se effekten av olika åtgärder och upptäcka om något inte fungerar som det ska i huset. Antingen kan man läsa av mätarna själv eller med fördel använda mätvärden från leverantören. Ni som har Mariehamns Energi som energileverantör har möjlighet att logga in på Min sida där hittar du mycket bra information om din elförbrukning och/eller värmeförbrukning. Hos Mariehamns Energi kan du även teckna avtal om ursprungsgaranterad el, det är 100% förnyelsebar el.

Belysning

Belysningen i en fastighet står för en ganska stor del av energianvändningen. Ett första steg är att släcka lamporna när ljuset inte behövs. Med modern teknik kan elanvändningen i en äldre fastigheter minskas ordentligt och då talar vi huvudsakligen om LED-lampor. Du sparar både tid och pengar på att byta ut dina glöd- och halogenlampor, LED-lampan håller 30-40 gånger längre än en glödlampa och använder ungefär en femtedel så mycket el.

Rätt temperatur och ventilation

Normaltemperaturen i bostäder bör ligga på cirka 21 grader och några grader lägre i sovrummet. Varje grads sänkning av temperaturen minskar energianvändningen för uppvärmning med cirka 5 procent.

Det finns olika sätt att ventilera en byggnad. Det kan ske med hjälp av fläktar eller genom självdrag. Behovet av ventilation i en byggnad är inte konstant utan beror på olika yttre omständigheter som hör årstiderna till, såsom temperatur, sol, vind, regn och snö. Därför är det viktigt att anpassa luftflödet efter årstiderna. På vintern är behovet av ventilation inte lika stort som det är under de varmare perioderna av året.

Vad har staden gjort?

Ett av de bättre exemplen på energieffektiviseringar har åstadkommits i Islandia. Sedan 2011 har elförbrukningen i ishallen minskat med 377 000 kWh, största anledningen till detta är att belysningen är ersatt av LED samt att kylteknik och ventilationen är optimerad till verksamhetsbehoven. Den 25 % minskningen har inneburit att ca 45 000 euro sparas varje år. Även belysningen utmed motionsspåren utanför ishallen har fått LED-belysning.

Detta miljötips bidrar till följande mål i Agenda 2030:
Hållbar energi för alla.
Hållbara städer och samhällen.

Man kan säga att en växande skog är som en grön fabrik där det är energi från solen som är bränslet i den process som kallas fotosyntesen. Skogen gör nytta både när den växer och när den används.

Skogen och träprodukter fyller en viktig funktion när det gäller att minska mängden växthusgaser. Det beror på att trä är ett material som lever, växer och dör i samklang med naturens soldrivna kretslopp. Det gör att vi kan producera, använda och återvinna trä utan att vår miljö tar skada. Att använda trä är bra både ur ett lokalt och globalt perspektiv.

Fotosyntesen lagrar koldioxid och ger syre

Det är i växternas blad eller barr som fotosyntesen sker. Där fångar klorofyll upp energi från solen. Med hjälp av energin tillverkas kolhydrater av koldioxid från luften, vatten och näringsämnen från marken. En del av kolhydraterna ger trädet växtkraft. Resten av kolhydraterna lagras in i trädets stam, grenar och rötter – trädet växer. Koldioxiden har alltså lagrats in i trädet i form av grundämnet kol. Ju mer skog som växer, desto mer kol lagras. Under fotosyntesen frigörs dessutom syre som vi människor och djur behöver för att andas. Under ett år avger en normalstor björk i stort sett den mängd syre som en person behöver under året.

Skogen gör nytta

Minst lika viktig som skogen är allt det som skogen ger oss. Trävaror till exempel. Koldioxid fortsätter nämligen att lagras även i virket. Genom att till exempel bygga ett trähus minskar miljöbelastningen under alla de år byggnaden står. Och byggnader i trä är långlivade, det är inte ovanligt med trähus som är mer än 100 år gamla. Trä kan också ersätta betong, stål och andra material som under tillverkningen ger större utsläpp av koldioxid. Dessutom är biobränslen från skogen en stor energikälla.

Skogen tar inte slut

Många lever i tron att skogen kanske håller på att ta slut. Det stämmer inte. Krav på återplantering infördes redan i början av 1900-talet i Ålands första skogsvårdslag. Tillväxten i våra skogar är större än uttaget, vilket innebär att virkesförrådet ständigt ökar. Vi i norden vårdar och använder vår skog på ett bra sätt.

Vad har staden gjort?

När världens länder nu ska uppfylla det globala klimatavtalet om att hålla klimatförändringarna väl under två grader, spelar städerna en nyckelroll. Därför har och kommer Mariehamn prioritera arbetet med att minska koldioxidutsläppen. Stadens klimatmål är att koldioxidutsläppen ska minska med 90 % till 2030 jämfört med 2002. Hittills har de minskat med 70 % sedan 2002.

Tillgång till hållbar, tillförlitlig och förnybar energi och rena bränslen är en förutsättning för att kunna klara klimatmålen. Mariehamns Energi producerar och distribuerar fjärrvärme till stora delar av Mariehamn samt till angränsande delar av Jomala kommun. Vid en normal vinter är värmeanskaffningen är till cirka 85 % baserad på lokala biobränslen från det åländska skogsbruket medan cirka 15 % produceras med brännolja. Genom en långsiktig omställning till en alltmer biobränsledominerad fjärrvärmeproduktion har det inneburit en minskad import av brännolja med ca 14 500 ton årligen och det fossila koldioxidutsläppet med 46 100 ton.

Tack vare den höga andelen biobränsle i fjärrvärmeproduktionen placerar sig Mariehamn i toppen av de finländska regionerna som har mest andel förnybar energi.

För att ytterligare minska oljeberoendet planerar Mariehamns Energi för utökad produktionskapacitet med lokala biobränslen.

Varför ska du välja fjärrvärme?

• Den absolut främsta fördelen med fjärrvärme är att det är väldigt enkelt och bekvämt. Värme ska helt enkelt bara fungera, vara prisvärd och vara hållbart producerad. Med fjärrvärme finns värmen och varmvattnet alltid där.
• Fjärrvärmeproduktionen i Mariehamn eldas till största delen med restprodukter från den åländska skogen - trädtoppar, bark och grenar, flis och spån. Det är förnybart bränsle som ingår i det naturliga kretsloppet. Bioenergipannorna har en avancerad rening av rökgaser, som med god marginal uppfyller de hårda krav som EU och åländska myndigheter ställer.
• Fjärrvärme är enkelt, bekvämt och krånglar ytterst sällan. Tekniken är lättskött och driftsäkerheten är hög. Fjärrvärmeväxlare är en tyst liten sak som sköter sig självt och får plats i garderoben.
• Själva driftskostnaden är lägre än många andra uppvärmningsalternativ. Fjärrvärme kräver minimalt med underhåll, service och reparationer. Det blir inte heller någon rök, sot eller spill i din fastighet. Själva fjärrvärmecentralen har en lång livslängd

Detta miljötips har koppling till följande mål i Agenda 2030:
Bekämpa klimatförändringarna.
Hållbar energi för alla.
Hållbara städer och samhällen.

Mariehamn är en stad omgiven av vatten och det är av största vikt att vi skyddar det vatten som är så oersättligt för oss. Arbetet för att skydda vårt vatten involverar och berör många av stadens verksamheter.

På senare år har förekomsten av och problemen med mikroplast i världshaven uppmärksammats. Nedbrytning av plast i naturen går långsamt och riskerna med förekomsten av plastskräp och mikroplast i våra vatten är många och komplexa. Vi vet att mikroplast kan vara skadligt för miljön, men vi saknar i dagsläget kunskap om effekterna på människor och rovdjur i toppen av näringskedjan. Det finns farhågor att mycket små mikroplastpartiklar kan passera cellmembranen och komma in i blodet och vävnaden hos djur med potentiellt skadliga effekter.

Största källorna och spridningsvägarna

Slitage av däck har uppmärksammats som en av de största källorna till mikroplast. Det handlar om små gummipartiklar som slits loss från däcken vid körning. Däckslitaget beror på en mängd faktorer så som däcktyp, vägyta, hastighet, körmönster och väglag. Även slitaget av vägmaterial och vägfärg kan vara potentiella källor till mikroplast. Mikroplasterna sprids med dagvatten från vägnäten vidare ut till våra havsvikar.

Under hösten 2017 gjordes provtagningar på olika dagvattenflöden inom staden, framför allt dagvatten från trafiken och parkeringsområden. Antalet mikroföreningar i dagvattnet varierade mellan ca 7 700 till 10 600 per liter, med högst koncentration vid Nabben. Räknat på årsvolymen ger detta ofattbara 6360 miljarder partiklar, detta enbart från en mindre del av norra staden!

Vad har staden gjort?

I Mariehamns stad pågår ett aktivt och långsiktigt klimatarbete. Ett av stadens miljömål är att miljöpåverkan från staden på kustvatten, stränder och vattendrag minskas. Det är därför en allt mer prioriterad uppgift att ta hand om och cirkulera vatten i vårt samhälle på ett säkert och hållbart sätt så att inte vårt hav skadas. På många platser behöver vattenmiljöer förbättras för att bli långsiktigt livskraftiga och hållbara.

Ett av de större dagvattenflödena från staden (och Jomala) finns vid Nabben. Genom att anlägga en våtmark vid Nabben kan ca 600 000 kubikmeter dagvatten renas på både mikroplaster och näringsämnen samtidigt som vi har skapat ett bra lekområde för gäddlek. Med denna multifunktionella våtmark på plats kommer vi att se förbättringar av vattenkvaliteten och fiskbestånden i Slemmern.

Vi städar för att undvika spridning. Alla partiklar som genereras via trafiken, både från väg, vägfärg, däck och själva fordonet, transporteras via dagvatten och luft. Moderna städmaskiner är relativt effektiva i att avlägsna vägdamm från körbanan. Däckslitage tillsammans med slitage av körbana och vägfärg innefattar en stor del av vägdammet. Genom att använda frekvent och effektiv städning av gatorna så kan vi minska spridningen av mikroplasterna i vägdammet till både dagvatten och till luften.  

Vad kan du göra?

Kör mjukare! 

Ett sätt att minska däckslitaget och därmed mikroplast-spridningen är att sänka trafikhastighetsgränsen, studier visar på att sambandet mellan hastighet och däckslitage är linjärt.

Mjukare körning, så kallad Ecodriving, och korrekt däcktryck minskar slitage på däck och vägfärg vilket leder till minskade utsläpp av mikroplaster. En miljövänligare körning har dessutom en mindre klimatpåverkan och bidrar till en renare luft i staden.

Din insats har betydelse!

Detta miljötips har koppling till följande mål i Agenda 2030:

14.1 Minska föroreningarna i haven

6.6 Skydda och återställ vattenrelaterade ekosystem

Klimatförändringarna är ett verkligt och obestridligt hot mot hela vår civilisation. Utsläppen av växthusgaser fortsätter att stiga och som följd riskerar vi få en genomsnittlig global uppvärmning.

En stor andel av våra utsläpp av växthusgaser kommer från sättet vi utvinner, omvandlar och använder fossil energi. Men förnybara energilösningar blir billigare, mer tillförlitliga och effektivare varje dag. Transportsektorn står för 13% av dom globala växthusgasutsläppen.

Vad har staden gjort?

I Mariehamns stad pågår ett aktivt och långsiktigt klimatarbete. Ett av stadens miljömål är att klimatbelastningen ska minska med 90 procent till 2030 jämfört med 2002, hittills har vi minskat utsläppen med 70 procent!

Hur stadens klimatbelastning är fördelad kan du ta del av i våra hållbarhetsbokslut.

Vi laddar för en renare och tystare stadsmiljö. En del av stadens egna fordon är eldrivna. Bland annat hemtjänsten och vaktmästerienheten har tillgång till elbilar och flera avdelningar använder elcyklar. Självklart laddas de med förnyelsebar el, med från vårt bolag Mariehamns energi. De har levererat grön el sedan år 2011.

Elbussar på prov. För att erbjuda allmänheten och ansvariga politiker möjlighet att ta del av tillgänglig teknik för elbussar fanns det under några dagar i december 2016 en elbuss på plats i Mariehamn. Allt fler städer har gått över till eldrift, bland annat blev vår grannstad Norrtälje först i Sverige med enbart elbussar i stadstrafik.

Vad kan du göra?

Det finns en hel del olika sätt att minska din klimatpåverkan, här kommer några:

• Undvik bilen:
  Cykla, gå eller använd kollektivtrafiken. Minska antalet bilresor genom att endast använda bilen då ni är en större grupp.
• Undvik tomgång:
  Inom Mariehamn får inte bilar köra på tomgång mer än 1 minut, men trots att du står stilla i mindre än en minut är det bra att stänga av bilen helt. Tillräckligt med luft i bildäcken. Se till att du har tillräckligt med luft i bildäcken. Om du har tillräckligt med luft i bildäcken så drar din bil mindre bränsle, och när din bil drar mindre bränsle så är den snällare mot miljön.
• Ta hand om din bil:
  Genom att följa skötsel råd och regelbundet serva din bil så kommer den dels hålla längre men även koldioxid utsläppen skulle minska.
• Undvik att använda AC:
  Du kan spara in en hel del koldioxid utsläpp genom att undvika att använda din AC i bilen när det inte behövs.
• Kör sparsamt:
  Sparsam körning innebär att du använder växelspak och gaspedal på ett medvetet sätt, så att du minskar din bränsleförbrukning, och kör lugnare och säkrare. Hitta tips för sparsam körning på trafikverket.se
• Byt drivmedel:
  En renodlad elbil har inget avgasrör. Den ger inga utsläpp och kan därför bidra till en bättre luft på gatorna och bullernivån sjunker radikalt. Det här öppnar för helt ny stadsplanering. Tystare elfordon utan avgaser kan gå närmare människorna utan att störa, till exempel i bostadskvarter, sjukhusområden och köpcentrum. Allt detta banar väg för mer attraktiva städer.
• Ladda elbilen med förnybar el:
  En förutsättning för att elbilar verkligen ska ge en miljövinst är att de tankas med förnybar el. Vill du vara med och bidra till minskningen av CO2-utsläppen i världen? Teckna avtal med Mariehamns Energi om ursprungsgaranterad-el, denna el är till 100% förnyelsebar! Behöver du ladda bilen finns förnärvarande två stationer i staden, elbil.ax visar en karta över laddningsstationer på Åland.

Detta miljötips har koppling till följande globala mål i Agenda 2030:

7. Hållbar energi för alla.
11. Hållbara städer och samhällen.
13. Bekämpa klimatförändringarna.

Hur hänger de ihop och var finns miljötänket? Jo, på alla möjliga tänkbara sätt och vis. Här kommer några tips på hur Svanen kan få hänga med på din sommar.

Sola säkert och utan mikroplatser

Som många känner till förekommer mikroplaster runt om i vår vardag. Bland annat hittar man dem i kosmetika och hygienprodukter. Rester av dessa produkter hamnar i avloppsvattnet som rinner vidare till stadens reningsverk Lotsbroverket. Hur höga halter finns redovisat i den provtagning som vi har gjort.

Rapporten Mikroplaster och läkemedel från 2018.

Allra bäst är det så klart att inte vistas alltför mycket i solen eller att skyla dig med kläder. Men vill du kasta av dig kläderna och låta solen värma kroppen tipsar vi om Svanenmärkta solkrämer. Du behöver inte läsa långa innehållsförteckningar och du kan vara säker att du får ett bra val för miljö och hälsa, bland annat helt utan mikroplaster!

Stanna inomhus

Allra säkrast för att komma undan solen är sitta inomhus och varför inte då passa på att kolla in sommarens fotbolls-VM? Även då passar Svanen även för dig. En Svanen- märkt TV gör VM-tittandet till en grön och skön upplevelse. 

En Svanen-märkt TV innebär att den:

• har låg energiförbrukning.
• innehåller inte de farligaste flamskyddsmedlen.
• är fria från kvicksilver och innehåller minimalt med miljö- och hälsofarliga kemikalier.
• är lätta att återvinna.

Vad har Mariehamns stad gjort?

Staden har länge haft miljömål som anger att vi ska öka andelen miljömässiga produkter i vår verksamhet. Som ett led i detta arbete genomförde vi ett projekt för att fasa ut farliga kemikalier i alla stadens daghem, vilket resulterade i att bl.a. att onödiga kemikalier nu har försvunnit och alla städkemikalier miljömärkta.

Rapporten Vägen till giftfria daghem i Mariehamns stad

Din insats har betydelse!

Skräp är en produkt av vårt konsumtionssamhälle och ett felaktigt beteende – helt enkelt ett bortkastat avfall som borde återvinnas. Nedskräpning skadar miljön. Både den lokala miljön som förfulas, onaturliga ämnen som sprids, djur som skadas och i förlängningen globala konsekvenser med berg av plast som driver runt i våra hav.

Plast i haven är ett av vår tids största miljöproblem och det mesta av skräpet kommer från land. Plast som vi använder några minuter finns kvar en livstid i naturen. Ett enkelt sätt att minska nedskräpningen är att sluta använda engångsartiklar av plast. Plast i haven har på kort tid även blivit en het politisk fråga och i december 2018 fattade EU beslut om det så kallade engångsplastdirektivet. Det kommer innebära förbud mot vissa engångsartiklar av plast och minskning av vissa.

Pressmeddelandet från Europeiska unionens råd om engångsplastdirektivet.

Vad har staden gjort?

Vi städar varje dag, året runt på offentliga platser. Vi anlitar extra personal som gör städinsatser under sommarhalvåret och vid större evenemang.

Vi samarbetar med föreningar som anordnar kampanjer för att minska nedskräpningen. Ett exempel är Lions Club Åland Frejas miljödag, då stadens samhällstekniska avdelning ställer ut extra containers dit man kan lämna sopor som hittas ute i naturen.

Vi har nya smarta soptunnor med solceller och som kommunicerar. Ibland händer det, speciellt under sommaren att soptunnor överbelastas och skräpet hamnar runtikring istället, ingen vacker syn! Nu har staden köpt in fyra avancerade soptunnor som förhoppningsvis ska ändra på det här. Det handlar inte om vilka soptunnor som helst utan de här soptunnorna är smarta och försörjs av energi som produceras av solceller. Genom att tunnorna har en inbyggd komprimator som tycker ihop skräpet ger detta ökat utrymme för mer skräp vilket innebär driftskostnaderna ska bli lägre med tiden och att tunnorna ska löna sig på sikt. Dessutom har soptunnorna en sådan konstruktion som hindrar skadedjur, som råttor eller fåglar att ta ut skräpet.

De smarta soptunnorna finns längs Torggatan/gågatan sedan maj 2019. Om det fungerar bra finns planer på att införskaffa ytterligare tunnor.

Vad säger lagen om nedskräpning?

Från 1 januari 2019 gäller en helt ny avfallslag vilken är helt tydlig med att all nedskräpning är förbjuden. I första hand är det individen som ansvarar för att inte skräpa ner. All nedskräpning på Åland är förbjuden.

Förbudet mot nedskräpning
8 kapitlet 72 paragrafen
"I miljön får inte avfall lämnas, maskiner, anordningar, fordon, fartyg eller andra föremål överges eller ämnen släppas ut så att följden kan bli osnygghet, förfulning av landskapet, minskad trivsel, risk för att människor eller djur skadas eller någon liknande risk eller olägenhet (nedskräpningsförbud)."

Läs hela avfallslagen på Finlex.fi.

Havet har effekt på dig. Och du på havet. Visste du att det som hamnar i gatubrunnarna på din gata oftast rinner rätt ut i närmaste havsvik?

Våra havsvikar är fantastiska och värda att värna om. Det finns mycket vi kan göra tillsammans för att hålla våra havsvikar friska och rena.

Så kan du hjälpa din havsvik

Tvätta bilen med rent samvete. När bilen ska tvättas är det viktigt att tänka på några saker för att undvika att smutsa ner miljön. Om du tvättar bilen på din uppfart eller någon annan asfalterad yta finns det stor risk att vattnet åker direkt ner i dagvattenbrunn, för att sedan fortsätta orenat ut i havet. Det smutsiga tvättvattnet innehåller en hel del miljöfarliga ämnen, exempelvis lösningsmedel, tungmetaller och asfaltsrester. Dessa ämnen kan komma att påverka växter och djur även i svag koncentration.

För att undvika miljöfarliga ämnen i havet kan du tvätta bilen hos en biltvätt istället. I dagens biltvättar används ett slutet vatten- och avloppssystem där tvättvattnet renas. Ett annat sätt att undvika att vattnet orenat åker ut i naturen är genom att tvätta bilen på din gräsmatta eller grusad yta så långt som möjligt från diken och dagvattenbrunnar istället. Gruset eller gräset fungerar då som ett enklare filter. Men då handlar det om en enklare tvätt utan avfettningsmedel.

I förebyggande syfte är det även viktigt att använda sig av miljömärkta produkter när du tvättar din bil. I många fall räcker det gott och väl med varmt vatten och lite svanenmärkt såpa om du tvättar bilen själv. Mer tips om miljöanpassade bilvårdsprodukter hittar du på sidan Kemikaliesvepet på webbplatsen för Svenska naturskyddsföreningen i Sverige.

Din insats har betydelse!

Vad har Mariehamns stad gjort?

• Staden har antagit en dagvattenstrategi:
  Längden på stadens dagvattenledningsnät är 47 km. Det finns också cirka 10 km kombinerade ledningar där dagvatten leds till avloppsvattenledningar. Ett effektiverat nyttjande av tomtmark har lett till att andelen hårdgjorda ytor inom staden har ökat och därmed ökar också volymen dagvatten. Strategin nämner att när det är tekniskt och ekonomiskt möjligt ska åtgärder vidtas för att minska föroreningar i dagvatten innan det leds ut i havet.
• Dagvattenrening:
  Vissa delar av stadens dagvattennät har redan idag olika typer av rening. Till exempel renas dagvattnet som uppstår från Ålandsvägen i en så kallad lamellavskiljare vid Lilla Holmen. Dagvatten som uppstår i Västra hamnen renas i filter som är placerade i dagvattenbrunnarna inom hamnområdet som belastas av fordonstrafiken till färjorna.
• Anlägger en multifunktionell våtmark:
  Genom att anlägga en våtmark vid Nabben kan en dryg halv miljon kubikmeter dagvatten renas, vatten som kommer från trafiknät och industriområden i Mariehamn men också delar av grannkommunen Jomalas dagvatten. Med en multifunktionell våtmark på plats kommer vi att se förbättringar av vattenkvaliteten i Slemmern samtidigt som vi återskapar en naturlig fiskelekplats.  Våtmarken kommer att byggas under sommaren 2019.

Världsvattendagen sker varje år den 22 mars med målet att lyfta fram vattenfrågor i alla dess former. Det startades på initiativ av FNs generalförsamling år 1992 och har sedan dess varje år belyst olika vattenrelaterade teman.

Den globala 2030-agendan för hållbar utveckling har flera hållbarhetsmål. Detta tips handlar om hållbarhetsmål 6. Målet som gäller att säkerställa tillgänglighet och hållbar förvaltning av vatten för alla, år 2030. Vatten är en förutsättning för liv. Att garantera alla människor tillgång till rent vatten är en av mänsklighetens stora utmaningar, speciellt när två tredjedelar av världens människor beräknas lida av akut vattenbrist till år 2025.

Hjälp oss att få ett renare vatten!
Vi är alla beroende av att ha tillgång till rent vatten. Men rent vatten är ingen självklarhet. Det är därför viktigt att vi alla tar ansvar och slår vakt om vår gemensamma naturresurs: vatten, så att vi har tillgång till det även i framtiden.

Vattnet hittar alltid tillbaka till dig
Kallt och klart vatten är bland det godaste som finns. Det är också världens viktigaste livsmedel. Därför är det viktigt att vi tänker oss för när vi spolar toaletten och hur vi diskar och tvättar. Med smarta val i vardagen bidrar du till friskt vatten, rena hav och sjöar. Vattnet ingår i ett evigt kretslopp, som vi alla är en del av.

Vad har Mariehamns stad gjort?

Under 2015-2016 genomfördes ett projekt för att fasa ut farliga kemikalier i alla stadens daghem. Stadens samtliga daghem inventerades med avseende på material i möbler, inredning och leksaker samt produkter för hygien och städning liksom städrutiner och kostservice. Projektet syftade även till att öka medvetenheten och kunskaperna kring kemikalier i daghemmen. En handlingsplan med åtgärdsförslag togs fram, vilket resulterade i att bl.a. att onödiga kemikalier nu har försvunnit och alla städkemikalier miljömärkta.

Hur och vilka åtgärder som gjordes finns att ta del av i stadens handlingsplan Vägen till giftfria daghem.

Råd om farliga kemiska produkter finns på webbplatsen för svenska Kemikalieinspektionen.

Det här kan du som konsument göra

• Försök att köpa miljömärkta textilier, bygg-och elektronikvaror samt smink och hygienprodukter. Titta efter Bra Miljöval, Svanen och EU-blomman.
• Häll inte ut färgrester, kemikalier, lösningsmedel, snus, tops eller läkemedel i avloppet. Köp inte tandkräm eller deodorant som innehåller triclosan.
• Köp inte kläder, schampo, kylskåp eller disk-och tvättmaskin som innehåller antibakteriella kemikalier/silver.
• Fråga efter allväderskläder och skor som inte innehåller polyfluorerade impregneringsmedel.
• Dammsug ordentligt. Det minskar påverkan av bromerade flamskyddsmedel, ftalater och polyfluorerade föreningar via inandningsluften samt mängden miljögifter som spolas ut med skurvattnet.
• Lämna elektronik och allt annat farligt avfall till återvinning.

Tänk på vad du spolar ned

Vill du att det du konsumerar inte ska skada livet i havet? Vill du att den näring som finns i avloppsslammet ska kunna vara en del av kretsloppet? Då är det viktigt att tänka på vad som hamnar i avloppet.

Avloppsreningsverkets reningsprocess är utvecklad för att behandla avloppsvatten från toaletter, duschar, diskmaskiner och tvättmaskiner. Tyvärr kommer det även en mängd oönskade ämnen till stadens avloppsreningsverk. Det handlar både om skräp som täpper till rör och ledningar, och om kemikalier som försvårar reningsprocessen och skadar miljön.

Kemikalier finns överallt i vår närhet – i möbler, kläder, hygienprodukter, elektronik, plast och bilar. Om de inte hanteras på rätt sätt blir de kvar i vårt ekosystem och kan påverka både dig och framtida generationer. Det finns mycket du kan göra för att hjälpa både oss och miljön. Genom att välja bort varor som innehåller miljögifter får du också en renare miljö hemma.

Din insats har betydelse!

I butikshyllorna hittar du rader med olika sorters matfett och oljor för matlagning, men det är inte alltid lätt att hitta de hållbara alternativen i denna djungel av valmöjligheter.

Beroende på ditt val kan du påverka klimatet utifrån olika perspektiv.

Väljer du exempelvis rapsolja och olivolja istället för smör och palmolja så minskar du på din klimatpåverkan. Detta val är även bra ur en hälsosynpunkt då palmolja och smör innehåller mättat fett vilket ökar risken för olika hjärt- och kärlsjukdomar.

Den huvudsakliga klimatpåverkan som matfett och oljor utgör är utsläppen från transport, gödsel och förändrad markanvändning. Ett bra exempel på detta är runt ekvatorn där regnskog skövlas för att ge rum för plantage för palmoljeodlingar, skövlingen frigör en hel del växthusgaser vilket gör att palmoljan är dålig ur en miljösynpunkt. Eftersom att palmoljeodlingarna är belägna vid ekvatorn så bidrar palmolja med långa transporter och dess klimatutsläpp.

Läs mer om hur och varför du ska undvika palmolja på Naturskyddsforeningen.se

Även smör har en negativ påverkan på klimatet, detta då nötkreatur släpper ut en hel del metangas till atmosfären. Metangas är 23 gånger mer skadligt än koldioxid. Så om du vill göra ett bra val när det kommer till matfett och oljor vid matlagning, välj raps och olivolja framför andra sorters matfett, och varför inte välja en lokalt producerad rapsolja för att minska ditt fotavtryck på klimatet ännu mer.

Läs mer om miljömedvetna matval på sidan Hallå konsument

Vad har Mariehamns stad gjort?

Måltiderna i våra daghem och skola ger alla barn och elever möjlighet till bra matvanor och är en viktig del av folkhälsoarbetet. Därför är en satsning på bra mat dessutom en satsning på hela verksamheten. Barn och elever som äter lunch har bättre förutsättningar att lära och att ta till sig kunskap. God och näringsriktig mat kräver både kunskap och fingertoppskänsla – Intaget av mättat fett är i allmänhet för stort medan intaget av fleromättat fett är för litet. I matlagningen bör man använda ett matfett med bra fettsammansättning som är D-vitaminberikat.

I stadens kök väljer vi i första hand olja, gärna rapsolja. I matlagningen kan en del av grädden ersättas med mjölk.

Vi väljer dock aktivt bort livsmedel som innehåller palmolja.

Här får du tips om vad du kan göra för att minska din miljöpåverkan både gällande mat och produkter. Stadens daghem och skolor har i många år arbetat för minskad klimatbelastning när det gäller skolmåltiderna.

Det är väldigt viktigt att ibland stanna upp och utvärdera sig själv och reflektera över sin livsstil för att göra din livsstil mer klimatsmart. Genom att göra olika klimat-test som finns på internet så kan man skapa en helhetsbild av sin livsstil och se vad som påverkar mest.

Testa din Klimatpåverkan

Vill du veta hur din egen livsstil påverkar klimatet? Svara på frågor om hur du bor, reser och äter och få konkreta förslag på vad du kan förändra i din livsstil. Utifrån sammanställningen, som också visar din klimatpåverkan i ton koldioxid, kan du sedan se vilka val som påverkar dina utsläpp mest. På så sätt vet du vad du kan jobba med för att minska din miljöpåverkan.

Gör klimattestet på www.klimatkontot.se

Sist men inte minst, det är även viktigt att kommunicera med varandra, prata med grannar, släkt och vänner för att se vad de gör för att minska sin klimatpåverkan. Och se om det finns nått som du kan inspireras av för att minska din klimatpåverkan.

Hur väljer jag klimatsmart kött?

Ska jag äta nötkött eller kyckling? Vad är skillnaden mellan ekologiskt och naturbete? Du som konsument kan bidra till en mer hållbar köttkonsumtion genom att göra kloka matval som tar hänsyn till naturen, klimatet och djurens välfärd.

Läs Mat-klimat-listan från Sveriges lantbruksuniversitet för att få mer tips om att välja rätt.

Vad har Mariehamns stad gjort?

Det finns många väl förankrade argument för att minska konsumtionen av kött. Ett av argumenten är den stora klimatbelastningen från köttproduktionen. Klimatbelastning för en färdig vegetarisk rätt är cirka 0,5 kg koldioxid jämfört med en kötträtt cirka 2 kg koldioxid.

Klimatsmart dag har varit ett inslag i Mariehamns skolor och daghem under en längre tid (start 2011), detta innebär att en dag i veckan serveras enbart vegetariskt. Inom stadens skolor och daghem serveras cirka 1 600 portioner dagligen vilket innebär att varje veckas klimatsmarta dag minskar klimatbelastningen med 2 400 kg koldioxid, vilket motsvarar samma klimatbelastning som att köra en bensin eller dieseldriven personbil drygt 13 000 km.
Klimatmål

Ett av stadens miljömål är att begränsa klimatbelastningen. Hittills har koldioxidutsläppen från Mariehamns egna verksamhet minskat med drygt 70 procent sedan 2002.

För att veta om vi når våra miljömål så gör vi en årlig uppföljning. Hållbarhetsbokslutet visar hur vi ligger till jämfört med våra mål.