Staden under jord – följ med ner i det okända
Den underjordiska infrastrukturen är livlinorna i samhället. Transport av dricksvatten, avloppsvatten, och dagvatten - de gör att vår moderna värld fungerar och gör livet säkert, rent och behagligt.
För många är dessa rörsystem okänt, än mer anonymt är den underjordiska tunneln som fungerade som det första genomtänkta kloaksystemet i Mariehamn stad, byggd av ryssar 1912. Idag finns ca 1 kilometer kvar av denna konstruktion som har integrerats i det moderna rörsystemet, som numera är totalt över 213 km långt. Få har gått genom den gamla tunneln och för att råda bot på bristen av information om dessa tunnlar gick miljösamordnare Ulf Simolin och stadsarkitekt Dominicus Björkstam ner i tunnlarna för att dokumentera och undersöka konstruktionen. Vattnet som uppstår i tunneln leds in i den nya dagvattendammen, Museidammen.
Nedstigningen gjordes i en av stadens 3178 st dagavttenbrunnar, utrustade med hjälm, pannlampa, kamera och syremätare.
Mariehamns stad vill utveckla och bygga en hållbar och attraktiv stad som kan hantera regn och dagvatten, nu och i framtiden. Dagvattnet leds och tas om hand på innovativa och kul sätt. Ibland samlas det upp i fina mångfunktionella ytor som till exempel Museidammen.
Vad är dagvatten?
Dagvatten är vatten som tillfälligt och ibland i stora mängder rinner på markytan. Det mesta av dagvattnet är regn eller smältvatten - men det kan också komma från marken när grundvatten tillfälligt tränger upp. Genom Mariehamns placering på ett näs har dagvatten alltid kort väg ner till havet. Dagvatten som rinner från bebyggelse innehåller ofta föroreningar som kväve och fosfor men också kemikalier, olja och metallpartiklar.
Museidammen renar dagvattnet och erbjuder rekreationsytor. I dammen har staden planterat näckrosor.