Byggprojektet och reningsprocesserna

Nabbens våtmarksområde är drygt 3 hektar. Våtmarken har tre olika karaktärsområden med två små bäckar, en öppen sedimentationsdamm och en efterföljande våtmark. Tillgängligheten är mycket stor då området ligger på gångavstånd till centrumområde och skolor och till busshållplats. Inom området är det lätt att ta sig fram, även med barnvagn och rullstol längs gångvägar.

Efter tre års planering och projektering kunde arbetet påbörjas. I strålande majväder 2019 kunde grävmaskinerna rulla ut i området och börja forma om landskapet. Senare under hösten såddes alla dammvallar. Fröblandningen som användes innehöll en mångfald av olika ängsblomster som bidrar till biologisk mångfald gällande växtlighet och för att öka antalet pollinera­re.

Reningsprocesserna i våtmarken

Reningsprocesserna som har valts är naturnära metoder som ofta används för att rena dagvatten. I korthet handlar det om att man ökar vattenomsättningstiden, detta görs genom att man låter vattnet passera två sandfilter en sedimentations och slutligen ett översvämningsområde i form av en våtmark. Metoderna har visat sig vara effektiva för rening av föroreningar i dagvatten inklusive mikroplaster. Studier har visat att 90-100 % av mikroplasten kan tas bort från vatten som får passera anlagda våtmarker och/eller dagvattendammar.

Sandfilter

Vattnet som ska passera genom våtmarken kommer från två diken varav det dominerande flödet finns i diket utmed Nabbenvägen. Första reningen sker i ett sandfilter, en konstgjord s.k. meandring, där vattnet stannar upp och sedimentering av partikel-bundna föroreningar påbörjas. I bilden nedan syns grävmaskinisten som med konstnärlig skicklighet lägger sista kurvan till sandfilter utmed Nabbenvägen.

Sedimentationsbassängen

Efter att dagvattnet har passerat sandfiltret leds vattnet vidare ner till en damm, vilket är utformad för att tillhandahålla effektiv rening genom sedimentation. Vattnets djup är i genomsnitt 0,6 meter i sedimenteringsbassängen. Föroreningar som renas i dammen är fosfor, olja, tungmetaller och andra metaller. Vattennivån i dammen regleras med hjälp av två nivå-brunnar. Grävmassorna från dammen användes till dammvallarna till våtmarken.

Högflödesdiket

Vid höga dagvattenflöden leds en del av flödet bort med hjälp av högflödesdiket som leder vattnet ut till det västra diket och vidare ut i Slemmern. Anledningen varför höga flöden leds undan är att för mycket flöde i våtmarken kan göra så att det förorenade sedimentet luckras upp och följer med ut till Slemmern. Efter sedimenteringsdammen leds vattnet vidare ut i våtmarken, där vattnet renas ännu en gång då det rinner genom vegetationen som finns på området.

Förutom fortsatt rening på de föroreningar som renas i dammen sker i våtmarker även en så kallad kväveomvandling. Dagvattnets olika kväveföroreningar omvandlas på ett antal olika sätt, bland annat genom: ammoniakavgång, nitrifikation/denitrifikation, kvävefixering, upptag genom växter och/eller mikroorganismer.

Omlöpet

Omlöpet är en form av en vattentrappa för fiskarna. Omlöpet byggdes upp i nära samråd med Ålands fiskevårdsförening under hösten 2019- våren 2020.

Den främsta mekanismen som startar gäddans lek under våren är vattentemperaturen, vilket innebär att de söker sig till grunda varma sötvattenområden. I våtmarkens grunda vatten sker en snabb temperaturökning och detta vatten rinner ut via omlöpet och vidare ut till Slemmern där gäddorna känner av det varma vattnet och söker sig upp till våtmarken via omlöpet.

För att hjälpa naturen lite på traven sattes under maj 2020 ut 10 000 st gäddyngel i våtmarken. Orsak till utsättningen är att ynglen skall präglas på vattnet i våtmarken och få ett så kallat ”homingbeteende”. Detta innebär att när gäddorna lämnar sina uppväxtlokaler och blir könsmogna ska de återvända till våtmarken för att själva reproducera sig. Därigenom kan gäddbeståndet i Slemmern på sikt öka.

Text och foto: Ulf Simolin, miljösamordnare Mariehamns stad, 05.06.2020.